Gresilia Strang - Hovbagare Mårten Kammeckers hustru
Gresilia Strang föddes som dotter till borgaren och handelsmannen i Stockholm William Strang och hans hustru Margaret Pattillo. Förutsatt att hon åtminstone var sjutton år vid sitt giftermål, vilket innebär att hon bör varit född någon gång runt eller före 1642. Hon tycks ha fått sitt namn efter sin farmor Grizell Cramond. Hennes yngre bröder Alexander Strang, Jakob Strang och Johannes Strang studerade i Uppsala då faderns bouppteckning skrevs och beskrevs där såsom omyndiga till skillnad från Gresilia. Då fadern William Strang blev borgare i staden Stockholm år 1648, men tycks ha kommit till Sverige redan på 1630-talet, så kan det innebära att Gresilia Strang var född i Stockholm, där hon också växte upp.
Gresilia Strang gifte sig den 12 mars år 1659 med den tyske hovbagaren Martin, eller Mårten, Kammecker i hans andra äktenskap. Hennes kusin, Hercules Strang, gifte sig samma år som Gresilia och i samma församling. Denne nämns för att ha ärvt sin farbror Welams Flohammars bruk i Västmanland uti Personhistorisk Tidskrift. Samma tidskrift nämner även att Hercules först var borgare i Stockholm och därefter i Köping. Hennes fader ägnade sig åt allehanda handel i den kungliga huvudstaden och blev med tiden rätt framgångsrik såsom handelsman. Det visade sig inte minst vid bouppteckningen efter hans död, då Gresilia kom att ärva tillsammans med sina sju syskon en förmögenhet på totalt strax under 17,9 miljoner kronor omräknat lite grovt till dagens värde. Mårten Kammecker lät 1653 uppföra ett stenhus på Nybrogatan 9, vilket revs 1907, där familjen kom att bo. Familjen bestod av Mårten, Gresilia och deras tre barn: Maria Kammecker som gifte sig med brukspatronen och grundaren av Vällnora bruk Jakob Leijel den yngre. Wilhelm Kammecker som gifte sig med Kristina Waldia och blev prost och kyrkoherde i Simtuna. David Kammecker som gifte sig med Kristina MacKey och blev brukspatron samt handelsman i Stockholm. Dessutom fanns syskonens äldre halvbror från Mårten Kammeckers första äktenskap, Joakim Kammecker som kom att ta över faderns mycket framgångsrika verksamhet. Tyskbagarbergen är uppkallade efter denne Kammecker. Bouppteckningen efter henne finns bevarad och författades tidigare samma år den 14 februari 1673, vilket innebär att hon avlidit före detta datum. Andra uppger henne som avliden 1672. Gresillia Strangs bouppteckning 1672. Kan kostnadsfritt beställas under "kontakt".
|
Det finns två stycken bouppteckningar efter henne vilka skiljer sig åt något som jag ska försöka visa på här:
Ao 1673 d 14 Februarij, woro underteknade förmyndare Collegij deputerde, Rådhmannen Wältt och welbr:de Johan Larsson, Erich Skragge, Alexander Petersson?, Hindrich Karellman iempte Curat. Marten Clarbergh, förodnade til att Inventera, skatta skiptaa och dehla Egendomen hoos bagaren Mr: Mårten Cammecher efter hans sahl: framledne hustru, fordom Ehreborne och dygdesamme hustru, Grisilia Strang, emellan honom och 3 hanss barn, med samma hustru aflade, nembl: Marija om 11 Wilhelm om 9 David Cammecker om 6 åhrs ålder närwarandes Barnens förmyndare Swåger Wähltt Alexander Waddel och handelsman Wältt Martin Sohm sapmpt Mr: Lucas Gertsson, bagare, och skedde på satt och wijd som föllier [EIIa11:5 Stockholms Rådhusrätt, 1 avdelningen, 1665-1699] Den andra bouppteckningen inleds med: Anno 1673 den 14 Februarij woro undertechnade förmyndare Collegij Deputerade Rådmennerne welt:de och wälb:de Johan Larson, Erick Skragge, Alexander Petre och Assist: wäl:t Hindrich Karkman? iempte Curat: Mårten Clarberg förordnade till at Inventera, Skatta, skipte och dehla egendomen hoos Bagaren M:r Mårten Kammeker efter hans sal. framledne hustru fordom Ehreborne och dygdesamma hustru Grisillia Strang, emellan honom och 3 hans Barn medh samma hustru aflade. Nembl. Maria om 11, Wilhelm om 9, David Cammeker om 6 åhrs ålder. Klärerandes? barnsens förordnat förmyndare svågern Wel:t Alexander Vaddel och Handelsmannen wäl:t Mårten Sohm sampt M:r Lucas Gerdtson bagare, Och skedde på ort och wijs som föllier, Nämbl: [EIIa12:9 Stockholms Rådhusrätt, 1a avdelning, 1673] Under fast egendom står följande i de bägge bouppteckningarna: Den fasta egendomen bestod av ett stenhus på Ladugårdslandet värderat till 20000, en gård på samma ställe värderat till 1600, en väderkvarn på Ladugårdslandet värderad till 4000, två sjöbodar värderade till 2400 samt "Uthi sväf fadrens sahl: Wellam Strang huus i stadhen belägit 1de/8 qart" värderat till 2690,20. [EIIa11:5 Stockholms Rådhusrätt, 1 avdelningen, 1665-1699] Den fasta egendomen uti den andra bouppteckningen omtalar ett stenhus med gårdsrum, beläget hos Ladugårdsbron med tillägget att den stod på fri grund när den skattades. Värdet för denna noterades till 20000 kopparmynt. En ytterligare gård vid Ladugårdslandet på egen grund skattades för 1600 och därefter nämns åttondelen i den salig Wellam Strangs hus i staden och som skattade till 2690.20. Därutöver en väderkvarn uppå Ladugårdslandet vid mjölnarestugan vilket låg instängt och skattades för 4000, samt två stycken sjöbodar vid bron vid nya Ladugårdsbron som skattades för 2400. [EIIa12:9 Stockholms Rådhusrätt, 1a avdelning, 1673] Därefter följer i reda penningar i diverse myntsorter värderat till 7854, guld värderat till 1424.24, silver värderat till 1691, tenn för 464, koppar för 233, malm för 36, mässing för 65 och järnsaker för 12 samt två hästar för 80. [EIIa11:5 Stockholms Rådhusrätt, 1 avdelningen, 1665-1699] I den andra bouppteckningen nämns i reda penningar 78 dukater värderat till 819; 246 Riksdaler in specie à 5 1/4 sdr värderat till 1219,16; 20 Riksdaler uti kontant á 5 sd för 100; 262 Riksdaler karoliner för 1244,26; Courant silvermynt för 1527; 35 stycken silverdaler plåtar á 24 för 840; 130 silverdaler plåtar för 780; 284 silverdaler plåtar á 3 för 852 samt uti halvören 400. Guldet värderades av guldarbetaren mäster Valentin Bergniden? och bestod av en kedja med ett emaljerat lås om 61 dukater för 549, ett par guldarmband om 38 dukater för 342, en guldkedja utan lås om 42 dukater för 378, två guldringar samt ytterligare ett guldföremål om 7 dukater för 66, tre guldringar av kronguld för 10, två diamantringar varav en hade 9 stenar och den andra ringen hade en stor ensam diamant för 78, ytterligare en diamantring som hörde "dottren Maria till" för 1424,24. |
En av Kammeckers kvarnar med malmgården, vilken var belägen vid Seved Bååtsgatan 33/Nybrogatan 75. Närmast till vänster syns mjölnarens hus.
|
Mårten Kammeckers och Gresilia Strangs ättlingar
1. Maria Kammecker föddes den 28 december 1662 i Jakobs församling uti Stockholm. Hon gifte sig den 31 oktober 1676 som knappt fjorton år gammal med Jakob Leijel den yngre, vilken var tretton år äldre än sin brud. Det blev ett barnrikt äktenskap. Jakob Leijel var son till den från Arbroath i Skottland komne fadern med samma namn och dennes första hustru Margareta Edenberg. Hans mor var dotter till Claes Eden adlad Edenberg som beskrivs uti SBL. Även släkterna Kammecker och Leijel går att läsa om i nyss nämnda verk. Jakob Leijel den yngre verkade som brukspatron och grundade Vällnora bruk samt arrenderade Ortala bruk. Majoriteten av deras barn föds i Maria Magdalena församling i Stockholm.
1.1. Gresilia eller Cecilia Leijel född den 22 september 1678 i Stockholm och avled ogift i Tarv uti Knutby socken 1711. 1.2. Maria Leijel föddes den 6 juli 1680 i Maria Magdalena församling. Hon nämns som jungfru på Vällnora bruk samt i Mjölsta uti Esterna. Maria avled någon gång efter 1742. 1.3. Jakob Leijel föddes den 24 augusti 1681 i Maria Magdalena församling. Han följde med på konung Karl XII:s krigståg och blev löjtnant vid general Kruses regemente till häst. Jakob blev tillfångatagen vid Poltava och fördes till Tobolsk i Sibirien som krigsfånge. Den 29 april 1712 brann staden och de svenska krigsfångarna försökte släcka elden när de blev överfallna av en pöbelhop. De sistnämnda var ursinniga efter att ha fått höra att det var just svenskarna som tänt på staden för att därefter mörda och plundra dess invånare. Ett tjugotal officerare fick sätta livet till denna dag och en av dem som blev brutalt ihjälslagna var Jakob Leijel. 1.4. Helena Leijel döptes den 10 juli 1683 i Maria Magdalena församling och gifte sig med bokhållaren i Knutby Hans Berger. Paret flyttade senare till Älvkarleby, där Hans blev bruksskrivare och där lär Helena avlidit år 1727. Det tycks som Helena Leijels dotter Anna Maria som hon fick med Hans Berger är det enda barnbarnet som lever upp i vuxen ålder och för släktgrenen vidare på spinnsidan från Jakob Leijel den yngre och Maria Kammecker. Hans och Helena fick tre barn tillsammans: dottern Anna Maria Berger född 1720 och efter det att hennes mor avlidit tycks hon ha kommit för att bo hos sin morbroder under ett par år. Hon gifte sig med plåtslagaren samt mästersmeden Hans Nohrström och fick med honom flera barn; dottern Helena Catharina Berger född 1722 och avled före 1736; sonen Jakob Berger född 1724 och avled samma år vid nio månaders ålder. 1.5. Mårten Leijel föddes den 21 december 1685 i St. Gertruds församling och avled utav kikhosta den 20 april 1732 på Vällnora bruk. Han var bruksinspektor på sistnämnda bruk och dog som ogift. 1.6. Emerantia Leijel föddes den 16 september 1686 i Maria Magdalena församling. Hon var jungfru i Knutby samt Mjölsta i Esterna socken. Hon avled någon gång efter 1742. 1.7. Margareta Leijel föddes omkring 1689 och dog ogift den 1 februari 1730 i Knutby socken. Ev. 1.8. David Leijel som skall ha varit född i Stockholm och dött i Ryssland. 2. Vilhelm Kammecker föddes den 17 januari 1664 i Jakobs församling uti Stockholm. Han gifte sig med Kristina Waldia, vilken avled 1727. Vilhelm var verksam som prost och kyrkoherde i Simtuna uti Uppland. Han avled där den 22 juni 1742. 2.1. Martin Kammecker föddes den 17 juni 1698 på Simtuna prästgård i Uppland. Han studerade och reste genom Danmark, Tyskland, Frankrike, England och Holland mellan år 1724 till 1729. Sistnämnda år blev han adjunkt vid filosofiska fakulteten i Uppsala. Utnämndes till kyrkoherde i Uppsala-Näs 1731 och under nästa årtionde blev han kontraktsprost i Hagunda. Han blev superintendent på Gotland 1745, där han även avled den 6 maj 1757 i Visby. Martin var gift från 1735 med Cecilia Elisabet Wallin. De fick barnen: Christina Elisabet född 1737, gift med domprosten Johan Låstbom i Uppsala och död 1792; Georg Wilhelm född 1739, var kapten vid amiralitetet och död 1780; dottern Margareta Eleonora född 1740 och död 1808. Hon gifte sig med underståthållaren Per Zacharias Ahlman i Stockholm. De fick flera barn; dottern Anna Maria född 1741 och dog ung; dottern Kajsa Juliana född 1743 och gift med sidenfabrikör Lars Siljenstedt; sonen Martin född 1744 blev kanslist vid krigskollegium; dottern Hedvig Sophia född 1746 och dog ung; dottern Eva Beata född 1749 gifte sig med guldsmeden Johan Engholm i Stockholm. 2.2. Jakob Kammecker född 1699 i Simtuna och gift 1733 med Beata Sophia Lindström. Han blev fänrik vid Västmanlands regemente och avled 1735. 2.3. Anna Gresilia Kammecker född den 17 april 1701 på Simtuna prästgård. Hon gifte sig 1727 med komministern i Fjärdhundra Nils Achrelius och hon avled 1771. De fick barnen: dotter Anna född 1731 och gift med mönsterskrivaren Olof Tideström, vilka fick åtminstone en son; Gresilia gift med Westadius. 2.4. Vilhelm Kammecker föddes den 11 maj 1702 på Simtuna prästgård och gifte sig med Henrika Sophia Real. Vilhelm var assessor och avled år 1778. 2.5. Christina Kammecker föddes den 30 december 1703 i Simtuna och gifte sig med komministern i Veckholm, Kungs Husby och Thorsvi Anders Rydenius. Hon avled år 1773. |
3. David Kammecker föddes den 4 maj 1667 i Jakobs församling, Stockholm. Han var verksam som handelsman i Stockholm förutom brukspatron. David gifte sig 1695 med Christina MacKey och han avled den 5 september 1715 sin födelseförsamling uti Stockholm.
3.1. Anna Kammecker född 1696 och avled tre år gammal 1699. 3.2. Mårten Kammecker född 1697 och dog ung. 3.3. Isak Kammecker född 1699, blev löjtnant och avled den 28 mars 1762. Han var gift med Catharina Lindrooth och fick följande barn med henne: dottern Christina född 1724 gift med kommissarie Anders Hedeberg som hon fick åtminstone två barn med; sonen David född 1726, blev sjökapten och avled 1782. Han var gift med Henrika Maria Enard; sonen Isak född 1728, blev sjökapten, löjtnant vid amiralitetet och kaptenlöjtnant. Han avled ogift 1771; sonen Johan född 1730, blev brukspatron i Torsåker och avled 1797. Han var gift med Eva Christina Berglind; sonen Lars född 1732, blev amiralitetsfältskär och godsägare av Svartsjö. Han avled 1777 och var gift med Märta Marlo; dottern Anna Catharina född 1734 och död 1799; dottern Juliana född 1736 och död 1818. Hon var först gift med vice notarien och brukspatronen Carl Anton Lindmarck, med vilken hon fick en dotter. Därefter gifte hon sig med bagaren Joachim Sasse i Stockholm; sonen Magnus född 1738 och död året efter 1739; dottern Maja Greta född 1740 och gift med bankoläkaren Isak Palmaer i Stockholm; dottern Ulrika född 1742 och död 1820. Hon var gift med bagaråldermannen Johan Röhl i Stockholm; dottern Lotta Gresilia född 1744 och död 1802. Hon var gift med överjägmästaren Adolph Samuel Christiernin som ägde Rastaborg; sonen Gerhard född 1749 och död 1784. Han var kornett vid adelsfanan. 3.4. David Kammecker föddes 1702 och avled den 21 juni 1762. Han var verksam som inspektor vid Danviken och därutöver rådman i Stockholm. Han var gift med Brita Maria Zetterberg och hade med henne barnen: Dottern Anna Elisabet född 1739 och död 1763. Hon var gift med löjtnant Magnus Gabriel Lilliesvärd och fick med honom endast en son som dog efter en knapp månad; dottern Ulrika Maria född 1740 och död 1814. Hon var gift med kaptenen Olof von Törne och med denne bosatt i Kormu uti Loppis socken i Finland. Hon avled barnlös. 3.5. Maria Juliana Kammecker född 1705 och död 1758. Hon gifte sig med överdirektören, styckgjutaren Gerhard Meyer den yngre i Stockholm. Han var också ledamot av Konst- och Vetenskapsakademien. Tillsammans fick de: Sonen Gerhard Meyer född 1728 och död 1797. Han blev kunglig styckgjutare i Stockholm och med honom slöts denna släkts tradition av detta arbete; sonen David Ludvig som blev geschworner vid Kungliga Bergskollegium. 3.6. Magnus Kammecker född 1708 och som avled vid tio års ålder den 28 december 1718. Gresillia Strangs andra bouppteckning 1672. Kan kostnadsfritt beställas under "kontakt".
|